Sverige hade ingen industri. Adeln ägde den största delen av jorden och vi övriga försörjde oss på självhushåll. Vi erhöll en industri med början i slutet av
18-hundratalet som stegrade sig sedan under 19-hundratalet. Då förändrades även det politiska läget, partier bildades och rösträtt tillkom. Nu bildades
Folkets-Husföreningar i samband med fackföreningar. Detta främst i städer och tätorter samt järnbruken m.fl.

Nu började man bygga särskilda hus för bl.a. möten, Folkets Hus. På landsbygden blev det Bygdegårdar. Det var främst lantbrukare som bildade SLU och JUF, alltså motsvarighet till andra föreningar

Glanshammars Bygdegård tillkom genom mycket frivilligt arbete. Timmer skänktes, tiggdes ihop och mycket frivillig kraft deltog. Bygdegården stod klar 1933. Nu kom även stadgar där det beslutades att föreningar som tillhörde Glanshammar skulle ha fri tillgång till Bygdegården. Detta avtal finns kvar än i denna dag och ses ej med blida ögon av vår kommun. Det är bl.a. detta som är grund för att överlåta Bygdegården till bygdegårdsföreningen.

 Kommunen

1952 kommer den första kommunförändringen:
Rinkaby, Glanshammar, Lillkyrka/Ödeby och Götlunda bildar storkommun. Nästa kommunförändring sker 1972.
Det blir en viss fördröjning då Götlunda förhandlade till sig sjukvård och skola i Örebro län. Sammanslagningen med Örebro stod ej helt klar förrän 1973–1974.

Kommunen har sedan dess bildat ett fastighetsbolag som äger samtliga Örebro kommunens offentliga fastigheter. Dessutom har Örebro kommun ett särskilt lantmäteri som hanterar kommunens angelägenheter. Båda dessa påverkar bygdegården.

 Bygdegården

En bygdegårdsförening bildades, okänt när. I början av 60-talet genomgick Bygdegården en restaurering med bl.a. centralvärme med eget pannrum. Lån upptogs belopp, oklart kanske 200 000.
Intresset för bygdegården eller dess styrelse verkade ej vara på topp ej heller ekonomin. I samband med kommunsammanslagningen till Örebro överläts även Bygdegården med en tomtyta om 9 500 m2. Stadgarna medföljde och har sedan använts med begreppet ”evinnerlig tid” en nagel i ögat på kommunen. Det tärde på ekonomin och ansågs väl vara orättvist mot andra delar av kommunen.

Sedan har flera försök gjorts för att få stadgarna ogiltigförklarade. Jurister har kommit fram till att 25 år bör vara en tidsrymd som bör gälla.
Nu vill kommunen återlämna Bygdegården till vår bygdegårdsförening som bildats 2014.

Aktiebolaget Futurum äger formellt fastigheten och måsta först överföra densamma till kommunen vilket ej går med mindre än kommunen betalar pengar, okänt belopp.
Något direkt möte med Futurum har bygdegårdsföreningen ej kunnat åstadkomma men den 1 mars är nu ett utsatt datum.

Avstyckning har skett. Fastighetsreglering 1942 därefter 2015 då kommunens samtliga fastigheter i Glanshammar blev en fastighet. 2016 styckas sedan Bygdegården bort från denna areal och erhöll endast 1500 m2. Bygdegårdsföreningen blev ej kallad då vi ej är en juridisk person och hade inget med fastighetsbeståndet att göra. Överklagande tiden hade redan gått ut.

Bygdegårdsföreningen har hållit två öppna årsmöten.

Styrelse: ordförande Leif Gustavsson

Ledamöter: Kenneth Emanuelsson, Maria Jansson, Linus Sjögren, Olle Munksten.

Suppleanter: Tomas Lundkvist, Anna Åhlsen

Lantbruksnämnden har beviljat ett bidrag för igångsättandet, tillhopa ca:210 000.

Ett problem är lokalens standard då bl.a. att ventilationen är ur funktion. Flera andra brister finns men förhandling med Futurum skall ske.

Tomas Rundkvist driver ”gymmet” med framgång och bra socialt forum.
Den lägenhet som finns på övre plan bör på något sätt uthyras. Kom med förslag!

Bygdegårdsstyrelsen ser fram emot att kunna driva Bygdegården i hjärtat av Glanshammar, hoppas att det blir så.

Hälsningar
Olle Munksten.